Bältros, medicinskt känt som herpes zoster, är en smärtsam virussjukdom som orsakas av samma virus som vattkoppor (varicella-zoster virus). Denna artikel ger dig en djupgående förståelse för bältros – från de tidigaste symptomen till behandlingsalternativ, egenvård och hur du bäst förebygger sjukdomen.
Vad är Bältros och Vem Drabbas?
Bältros uppstår när varicella-zoster-viruset, som legat vilande i nervsystemet efter en vattkoppsinfektion, reaktiveras. Detta kan ske på grund av flera faktorer, bland annat ett försvagat immunförsvar orsakat av ålder, sjukdom, stress eller medicinering. Även om den exakta orsaken till reaktiveringen inte alltid är känd, ökar risken för bältros markant med åldern. Enligt studier drabbas närmare var fjärde person i Sverige av bältros någon gång i livet, vilket understryker vikten av kunskap om sjukdomen, som det beskrivs hos NetdoktorPro.
Smittar Bältros?
Det är viktigt att förstå att bältros inte smittar som bältros. En person med bältros kan alltså inte smitta en annan person så att den personen får bältros. Däremot kan viruset, som finns i bältrosblåsorna, smitta och orsaka vattkoppor hos personer som inte tidigare haft vattkoppor eller som inte är vaccinerade mot vattkoppor. Smittorisken är störst innan blåsorna torkat och bildat sårskorpor. Därför är det viktigt att undvika nära kontakt med personer som inte haft vattkoppor, särskilt gravida och personer med nedsatt immunförsvar, tills blåsorna torkat in, som det förklaras på NHS.
Symptom på Bältros
De första tecknen på bältros är ofta en distinkt smärta i ett specifikt område på huden. Smärtan kan beskrivas som brännande, stickande, molande eller skärande, och intensiteten kan variera från mild till mycket svår. Ofta blir det drabbade hudområdet också mycket känsligt för beröring. Utöver smärtan kan man även uppleva allmänna sjukdomssymptom som trötthet, huvudvärk och lätt feber.
Utslagens Utveckling
Inom en till tre dagar efter de första symptomen utvecklas de karaktäristiska utslagen. De börjar som röda fläckar på huden och övergår sedan till vätskefyllda blåsor, som ofta sitter samlade i grupper. Blåsorna kan vara klara till en början, men blir så småningom grumliga. Utslagen och blåsorna uppträder oftast på ena sidan av kroppen och bildar ett band- eller bältliknande mönster, vilket gett upphov till namnet bältros. Klåda är ett vanligt och besvärande symptom i samband med utslagen, som 1177 Vårdguiden beskriver.
Var på Kroppen?
Bältros kan i princip uppstå var som helst på kroppen, men det är vanligast att utslagen sitter på bålen. Ansiktet, och då särskilt området kring ögonen, är också en vanlig plats. Om bältros drabbar ögonregionen kan symptomen inkludera rött och torrt öga, ljuskänslighet, dimsyn eller dubbelseende, samt intensiv smärta. Svullnad av ögonlocket är också vanligt. Om du upplever symptom på bältros nära ögat, sök vård omedelbart, eftersom detta kan leda till allvarliga komplikationer som synnedsättning.
Bältros i örat (Ramsay Hunts syndrom)
En mindre vanlig, men viktig, form av bältros är Ramsay Hunts syndrom, även kallat Herpes Zoster Oticus. Detta innebär att bältros drabbar örat. Symptomen inkluderar intensiv smärta i och runt örat, utslag i hörselgången och på ytterörat, hörselnedsättning, yrsel och ibland även ansiktsförlamning. Precis som vid bältros nära ögat är det viktigt med snabb behandling för att minska risken för bestående besvär, som det beskrivs hos Yrsel.com.
Hur Ställs Diagnosen?
Diagnosen bältros ställs oftast av läkare baserat på den typiska sjukdomsbilden och utslagens utseende. Läkaren kommer att fråga om dina symptom och undersöka utslagen noggrant. I vissa fall, särskilt om det finns osäkerhet kring diagnosen, kan läkaren ta ett prov från vätskan i blåsorna för att påvisa varicella-zoster-viruset. Detta görs oftast med en PCR-teknik.
Behandling
Även om bältros oftast läker ut av sig själv inom några veckor, finns det behandlingar som kan lindra symptomen, påskynda läkningen och minska risken för komplikationer. Behandlingen fokuserar på två huvudområden: smärtlindring och antiviral medicinering.
Smärtlindring
För mildare smärta kan receptfria smärtstillande läkemedel som paracetamol (t.ex. Alvedon) eller ibuprofen (t.ex. Ipren) vara tillräckligt. Vid svårare smärta kan läkaren skriva ut starkare smärtstillande medel. Ibland kan läkemedel som ursprungligen används mot depression eller epilepsi, men som också har visat sig effektiva mot nervsmärta, vara aktuella. Exempel på sådana läkemedel är amitriptylin, gabapentin och pregabalin, vilket Praktisk Medicin nämner.
Antivirala Läkemedel
Antivirala läkemedel i tablettform rekommenderas särskilt för personer över 50 år och för personer med nedsatt immunförsvar, oavsett ålder. Dessa läkemedel kan minska virusets aktivitet och därmed lindra symptomen och minska risken för långvariga besvär, som postherpetisk neuralgi. För att behandlingen ska vara så effektiv som möjligt är det viktigt att den påbörjas inom 72 timmar från det att utslagen först visat sig. Vårdhandboken betonar vikten av tidig antiviral behandling.
Egenvård
Det finns flera saker du kan göra själv för att lindra besvären vid bältros. För att minska risken för infektion i blåsorna är det viktigt att hålla huden ren. Tvätta försiktigt med tvål och vatten dagligen. Kylbalsam eller kallt vatten kan lindra klåda. Undvik däremot krämer och salvor som innehåller hydrokortison, eftersom dessa kan öka risken för bakterieinfektion i blåsorna. Försök att inte klia på blåsorna, eftersom det kan leda till ärrbildning. Om du har feber är det viktigt att vila och dricka ordentligt. Ett svalt sovrum kan också minska klådan.
Komplikationer
Den vanligaste komplikationen vid bältros är postherpetisk neuralgi (PHN). Detta innebär en långvarig nervsmärta som kan finnas kvar i månader, och i vissa fall till och med år, efter att utslagen har läkt. Risken för PHN ökar med stigande ålder. Smärtan beskrivs ofta som brännande, intensiv och svårbehandlad, och även lätt beröring av huden kan utlösa smärta. Läkemedel mot nervsmärta, samt kräm eller plåster med kapsaicin eller lidokain, kan ge lindring. För de flesta går dock smärtan gradvis över, även om det kan ta tid, vilket även 1177 beskriver.
När Ska Jag Söka Vård?
I många fall krävs ingen läkarvård för bältros, särskilt om du är under 50 år och har lindriga besvär. Bältros läker oftast ut av sig själv. Det är dock viktigt att söka vård om du:
- Är över 50 år och har symptom på bältros.
- Har nedsatt immunförsvar.
- Känner dig allmänt sjuk i samband med bältrosutslagen.
- Har utslag eller smärta i ansiktet, särskilt i eller omkring ögonen – sök vård omedelbart.
- Upplever svår smärta som inte lindras av receptfria smärtstillande medel.
Kontakta i första hand din vårdcentral eller en jouröppen mottagning. Vid behov av rådgivning kan du alltid ringa 1177 Vårdguiden.
Vaccin mot Bältros
Vaccination mot bältros är ett effektivt sätt att skydda sig mot sjukdomen och den långvariga smärta (postherpetisk neuralgi) som den kan orsaka. Idag rekommenderas vaccinet Shingrix, ett icke-levande vaccin som ges i två doser. Shingrix ger ett starkare och mer långvarigt skydd än det äldre vaccinet Zostavax, som inte längre är tillgängligt i Sverige. Vaccination rekommenderas särskilt för personer över 50 år, men även för personer över 18 år med ökad risk för bältros. Även om du har haft bältros tidigare är det viktigt att vaccinera sig, eftersom du kan få sjukdomen igen. Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination.
Sammanfattning
Bältros är en smärtsam virussjukdom som kan drabba alla som haft vattkoppor. Genom att känna till symptomen, söka vård i tid och vaccinera sig kan man minska risken för sjukdomen och dess komplikationer. Tidig diagnos och behandling, tillsammans med effektiv smärtlindring och egenvård, kan göra stor skillnad för den som drabbas.
